Rigor

Längdskidåkning – en svensk nationalsport

Den svenska traditionen kring längdskidåkning började redan under forntiden. Under vintrarna var träskidor nämligen det enda sättet att ta sig fram i snöiga landskap. Under historien har skidor använts av soldater för snabba förflyttningar och av jägare för att tyst och försiktigt kunna närma sig byten.

I dag behöver vi inte skidor för att förflytta oss. Numera är skidåkning en populär motionsform och en spännande tävlingsform. De flesta av oss får testa på längdskidåkning redan i de tidiga skolåren. Andra upptäcker tjusningen med denna idrott först längre upp i åldrarna.

I dag samlas all organiserad skidåkning i Sverige under Svenska Skidförbundets paraply. Här ingår såväl alpin skidåkning, freestyle, snowboard som telemark, rullskidor och backhoppning. Längdskidåkningen är dock den gren som har flest utövare.

Det första svenska mästerskapet i längdskidåkning hölls i Härnösand 1910. De två distanserna man tävlade i var då 30 respektive 60 kilometer. Damerna bjöds in till SM först 1917 och då på distansen 10 kilometer. Sedan dess har längdskidåkningen utvecklats enormt, både vad gäller antalet tävlingar och antalet tävlande.

Tack vare det svenska klimatet med långa och kalla vintrar har vi svenskar utmärkta förhållanden för träning och tävling. Det har också märkts under historiens lopp. Sverige har, tillsammans med Norge, dominerat längdskidåkningen i de större internationella mästerskapen sedan längdskidåkningen introducerades i OS-programmet 1924.

Skidtävlingar i Sverige

De större längdskidloppen i Sverige kan delas in i tre kategorier, nämligen SM-tävlingar, långlopp samt övriga av FIS (det internationella skidförbundet) sanktionerade tävlingar.

SM-tävlingarna i längdskidor anordnas mellan januari–mars varje år och junior- respektive ungdomstävlingarna körs separat från senior-SM. SM 2012 går i Östersund i slutet av januari. Stafetten avgörs dock i Torsby i månadsskiftet mars/april.

Bland de mer kända individuella skidtävlingarna i Sverige, där även motionärer kan delta, kan nämnas Vasaloppet, 7-mila, Stråkenloppet och Tornedalsloppet.

Vasaloppet är givetvis Sveriges, om inte världens, mest kända skidtävling. Loppet lockar ungefär 15 000 deltagare som gärna omfamnar den otacksamma uppgiften att ta sig de 90 kilometrarna mellan starten i Berga by och målet i Mora. För att uppleva Vasaloppet behöver man dock inte ge sig ut på denna strapats. Vasaloppsveckan omfattar en mängd kortare distanser och man kan även åka helt utan tidtagning.

7-mila är ett långlopp som går den tredje helgen i mars varje år. Loppet startar i Vindeln och målgång sker i Robertsfors. Loppet har körts sedan 1964. Legendaren Assar Rönnlund tog hem de första fem loppen.

Stråkenloppet har anor från 1940-talet. Efter ett antal år då intresset att arrangera loppet var lågt nylanserades Stråkenloppet 2002. Nu är loppet ett av de största och mest populära i hela Sverige. Stråkenloppet går över 42 kilometer och är alltså ett maratonlopp på skidor. För motionärer finns också valet att köra en halvmaraton, det vill säga 21 kilometer. Loppet har Mullsjö som centralort och löper genom den vackra västgötska landsbygden.

Friidrottstävlingar i Sverige

Svenska mästerskapen i friidrott har anordnats sedan 1896, det vill säga samma år som den första OS-turneringen i modern tid gick av stapeln. Premiäråret var damer inte välkomna. Det dröjde faktiskt till 1928 innan damerna fick delta på SM. Antalet grenar har kontinuerligt fyllts på under åren och i dag ingår även terränglöpning i programmet. Under senare år har vissa moment brutits ut ur det ordinarie programmet för att öka intresset och mediaexponeringen. Under den huvudsakliga SM-veckan, som i princip alltid anordnas i augusti, går de flesta grenarna av stapeln. Stafett-SM, SM i maraton, mångkamps-SM samt SM i terränglöpning sker emellertid under andra delar av året.

Förutom SM-tävlingarna anordnas även distriktsmästerskap (DM) runt om i landet. När det handlar om nordiska mästerskapen (NM) har EM-tävlingarna och kvalen till dessa dock tagit överhanden. I NM tävlas det numera enbart i terränglöpning.

Större löpartävlingar har vi gott om i Sverige. Lidingöloppet är världens största terränglopp och går över 30 kilometer på Lidingö utanför Stockholm. Det finns dock även andra sträckningar. Den som inte är uthållig nog att springa 30 kilometer kan exempelvis springa 15 kilometer. Det finns också ett särskilt lopp för damer, nämligen Lidingö Tjejlopp.

Göteborgsvarvet löper över 21 kilometer, det vill säga ett halvt maratonlopp, och går genom hela staden till målgången i Slottsskogsvallen. Loppet har haft en otrolig utveckling sedan starten 1980. I begynnelsen anmäldes 1 800 personer till start. Vid 2011 års lopp var nästan 60 000 personer anmälda och över 43 000 kom till start. Göteborgsvarvet är vida känt i friidrottsvärlden och attraherar många professionella löpare från hela världen.

Världens mest framgångsrika friidrottare

Under årens lopp har en mängd berömda atleter stått för makalösa prestationer på friidrottsarenorna. Här listar vi världens mest framgångsrika friidrottare genom tiderna baserat på antal medaljer och spektakulära världsrekord.

De två friidrottare som har lyckats med konststycket att ta hem fyra guldmedaljer från samma OS-turnering är amerikanerna Carl Lewis och Jesse Owens. Lewis stod för denna bedrift i OS i Los Angeles 1984 då han vann 100 meter, 200 meter, längdhopp samt stafetten över 4×100 meter. Owens var dock först med samma bedrift då han gjorde rent hus i Berlin-OS 1936. Carl Lewis är även en av de friidrottare som har tagit flest medaljer i historien.

Bland damerna har en atlet tagit fyra guld i ett OS. I London-OS 1948 tog holländskan Fanny Blankers-Koen guld på 100 meter, 200 meter, 80 meter häck och kort stafett. Amerikanskan Florence Griffith-Joyner lyckades ta hem tre guld vid Seoul-OS 1988.

När det handlar om medel- och långdistanslöpning har ett flertal afrikanska löpare utmärkt sig särskilt. Etiopiern Haile Gebrselassie var aktiv mellan 1993 och 2003 och hann med att ta hem en mängd stora titlar på de längre distanserna. Said Aouita, Hicham El Guerrouj och Kenenisa Bekele är andra framgångsrika atleter inom långdistanslöpning.

Bland dagens stora namn kan man inte undvika att nämna Usain Bolt, som under de senaste åren har krossat de tidigare världsrekorden på såväl 100 som 200 meter. Naturligtvis har han också samlat på sig en hel del medaljer av ädlaste valör.

Orienteringstävlingar i Sverige

Sverige har en lång tradition när det gäller att anordna stora orienteringstävlingar. Bland de mest kända tävlingarna finns O-Ringen och Tiomila. Dessutom anordnas Elitserien i orientering varje år.

O-Ringen, som förut kallades 5-dagars, är världens största orienteringstävling och samlar ofta omkring 15 000 deltagare. Rekordet för antal deltagare är från 1985 års tävling i Falun, Dalarna då över 25 000 orienterare var anmälda. Tävlingen är öppen för orienterare från hela världen, även om de flesta deltagarna brukar komma från de norra och centrala delarna av Europa. Den senaste tävlingen anordnades av Hälsinglands orienteringsdistrikt och lockade nästan 13 000 deltagare. På damsidan vann då Tove Alexandersson medan Erik Rost tog hem guldet i herrtävlingen.

Tiomila är en orienteringstävling som anordnas som en stafett, eller budkavle med en orienteringsterm. Tävlingen omfattar tio delsträckor och går allt som oftast nattetid. 1945 anordnades den första Tiomila. Då var starten i Uppsala och målet i Enebyberg. 2011 års tävling gick utanför Stockholm. 2012 års tävlingar kommer att gå av stapeln vid Kvarn i norra Östergötland.

Orienteringens Elitserie är en tävling där de orienterare som uppnår de bästa placeringarna i individuella tävlingar placerar sig. Starten för Elitserien var säsongen 2000 då Karolina Arewång från Domnarvets GoIF i Borlänge vann damklassen och Niclas Jonasson från Leksands OK tog hem herrklassen. Mellan 2004–2007 var Simone Niggli-Luder från Ulricehamns OK helt omutlig i damklassen med sina fyra raka segrar.

Kända svenska orienterare

Det är på damsidan som Sverige verkligen har utmärkt sig i orienteringsvärlden. Under 1980- och 1990-talen tog våra svenska damer hem i princip varenda medalj på varenda större mästerskap. Några av de folkkära damerna var Arja Hannus, Marita Skogum och naturligtvis vår första VM-mästarinna Annichen Kringstad.

Arja Hannus föddes 1960 i Ånge och var aktiv både inom orientering och den närbesläktade sporten skidorientering. I SM har hon tagit åtta guld, varav det första 1976 och det sista så sent som år 1997. I skidorienterings-SM var Hannus helt omutlig under 1980-talet. Hon stod som segrare alla år utom 1987.

Marita Skogum föddes 1961 i Skene i Västergötland. Under 1980-talet och tidiga 1990-talet sopade Skogum rent hus med världseliten på de flesta disciplinerna. 2001 blev hon utsedd till förbundskapten för damlandslaget. Därefter var hon under några år ledare för såväl dam- som herrlandslaget.

Annichen Kringstad hade en ganska kort karriär. Det första SM-guldet (i nattorientering) tog hon 1978 och den sista guldmedaljen bärgade hon 1985, då hon vann guld i disciplinerna ultralång, långdistans och stafett. Mest känd är hon ändå för guldmedaljen i den individuella tävlingen i VM 1981.

Den överlägset bästa orienteraren på damsidan genom tiderna är schweizisk-svenskan Simone Niggli-Luder, som bland annat har samlat ihop 17 VM-guld, fem EM-guld och fyra totalsegrar i världscupen. Till dessa meriter kan vi lägga såväl schweiziska och svenska som finska mästartitlar.

Förutom Simone Niggli-Luder är Helena Jansson och Emil Wingstedt de kändaste och mest framgångsrika svenska orienterarna i dag.